Tuesday, May 23, 2006


Diversity as quality

This is a continuation from a comment on the significance of language differences at Peters blog, on www.formandmatter.com, where I argued that there is a value in the diversity of human languages. More languages contain a larger amount of information and adds quality to human culture, generally speaking.

My friend who is a language-freak brought me a very fine chorizo from Mallorca, but the real gift was actually the package, where the name of the product was written in four different languages: Castellano, Basque, Gallego and Catalan. For the Spanish, the right to a regional language is an important part of living in democracy. Without allowing regional languages the nation might explode.

On the other hand in Yugoslavia, language was part of the ethnic conflict and Serbo-Croatian rapidly split into Serbian and Croatian, as the nation also did so, and all possible language differences were searched for and enlarged.

In Spain and Ireland for examples there are road signs with double languages. This is only starting to develop in Northern Sweden. Will we se a surge in Sami road signs, now that the Sami languages along with Meänkieli, Yiddish and Romani are acknowledged as parallel languages in Sweden? What will the political effects of this be?

Comments:
Jag tror att svenska myndigheterna har gjort ett misstag, som erkänner Meänkieli som självständigt språk, lika viktigt som finska. Ungefär som att staten Finland skulle erkänna både svenska och finlandssvenska... Däremot vore det på sin plats att erkänna vissa mer egenartade dialekter (än just Meänkieli) som självständiga språk, både i Sverge och i Finland. I synnerhet borde kanske sydsamiska (i Sverge), östsamiska (Enare- och Skoltlapska - i Finland) samt vissa svenska folkmål få samma status som finska, rommani och jiddisch. Åtminstone Ovansiljansmålen och Västerdalsmålen förtjänar högsta skyddsklass. Gutamålen och Skånemålen är nog tyvärr såpass uppblandade numera, att det liksom är för sent, men jämtska, väster- och norrbottniska samt kanske österbottniska skulle kunna k-märkas också. På det finska språkområdet misstänker jag att savolaxiska och karelska är avsevärt mycket mer skyddsvärda än Tornedalsmålet.
 
Intressanta synpunkter. Är det alltså så att Meänkieli är erkänt av politiska och moraliska skäl, som en sentida upprättelse av språkliga övergrepp? Och att andra dialekter av svenska och finska rent språkligt är mer värda att erkänna? Men hur är det med språkets betydelse för den kulturella identiteten, skulle en vara lika stor för västerbottningarna? Vi kanske helt enkelt är blinda för den möjligheten då vi sedan länge är uppslukade av rikssvenskan.

När det gäller sydsamiskan så trodde jag nog att den nu hade status som eget skyddsvärt minoritetsspråk. Enligt sidan integration.nu i Stockholms stad räknas alla former av samiska som minoritetsspråk. Men jag misstänker också att det är svårt för de få som ännu pratar sydsamiska att hävda sina rättigheter.
 
Post a Comment



<< Home

This page is powered by Blogger. Isn't yours?